~bells

Jag har tänkt mycket på det här med rökning bland ungdomar. Det är här det börjar, högstadiet, antingen för att man vill bara prova och så fastnar man eller för att man vill leka cool framför sina vänner och tända en cigg bara för att. Det är vid 13-16 års åldern man börjar, i högstadiet där de populäraste bestämmer, en nobody försöker bli somebody. Och gör det genom att bli badass, börja röka och vara kaxig. Nästan mer än hälften av mina vänner röker, de började själva i högstadiet, där är känner man sig pressad och tar några bloss och sen är man fast livet ut, ibland kanske vissa kan sluta men absolut inte alla. Man behöver ha viljestryka. Det var så det hände mig, jag hade en dålig period, den absolut sämsta i mitt liv antar jag. Jag mådde så dåligt, så till slut provade jag vad som helst för att få mig att må bra. Men cigg, hur fan kunde cigg hjälpa mig? Är man dum så är man.. Så jag tog några bloss av en kompis, även om det tog flera veckor för mig att fastna så fortsatte jag att röka trots att jag fick värsta kicken och mådde så jävla dåligt under ca en halvtimme. Så nu är jag här, har snart rökt i ett helt år. Men efter nyår så ska jag sluta, eller jag ska försöka.

Jag måste verkligen försöka sluta röka, har en deal med en killkompis som också ska sluta röka, vi ska göra det tillsammans, efter nyår. Om vi tar ett enda bloss efter nyår så är vi tvugna att gå i underkläder i min skola, fast på kvällstid då gårn är öppen. Trevligt, trevligt. Även om vi båda känner alla där så är det inte han som går i den där skolan, det är inte han som kommer få gå klart nian i den där skolan. Så jag får passa mig, haha..